torsdag 31 maj 2012

Författar porträtt.


Charles Dickens

Charles Dickens var en brittisk författare och var även på sin tid en av de största engelskspråkiga och den mest framträdande romanförfattaren. Han blev väldigt populär och tjänade väldigt mycket pengar. Hela världen läste och tyckte om hans böcker. Han åkte även runt och föreläste i bl.a. USA.

Han föddes den sjunde februari 1812 i Portsmouth, Hampshire och dog  den nionde juni 1870. Han var författare under 1833 till 1870 , alltså tills han dog. Han hade en dålig uppväxt för att de var fattiga och föräldrarna hade skulder. När han var elva år så arbetade han tolv timmar per dygn, för att han skulle hjälpa till att tjäna pengar.

Hans första roman var humoristisk, och den kom till så att det var texter som han hade skrivit till en bildserie i en tidning, sedan utvecklade han personerna i bildserien och det blev väldigt populärt. Några kända romaner och noveller han har skapat är t.ex. Oliver Twist, En julsaga, Hårda tider och David Copperfield.
Hans olika genrer var noveller, romaner och essäer.

Charles Dickens skrev oftast som publiken ville att Charles skulle skriva, han skrev först en bok sedan fick respons av folket om hur de ville att han skulle skriva sina berättelser. Han byggde oftast sina berättelser på verkligheten och egna upplevelser. Läsarna fick humor, spänning, känslor och tydliga gestalter. Personerna i hans böcker var antingen jättesnälla eller väldigt elaka, det var antingen eller. Det goda skulle också segra över det onda till slut. När  han ville berätta om sociala missförhållanden så byggdes ofta historierna upp på ett barns tankar och upplevelser. Som i t.ex. Oliver Twist och David Copperfield.





Källor ; 

http://sv.wikipedia.org/wiki/Charles_Dickens

http://www.ne.se/charles-dickens

Möt litteraturen , Bengt Brodow, Ingrid Nettervik, Gleerups Utbildning AB, 1998

Harriet Beecher Stowe

 Harriet Beecher Stowe var en författare som skrev böcker som hon baserade på verkligheten. Bland annat en av tidernas mest uppmärksammade böcker, Onkel Toms stuga som hon skrev 1852. Den kom först ut som följetong i en tidning då ansågs den som kontroversiell men när romanen kom blev den genast en framgång. Onkel Toms stuga handlar nämligen om en negerslave Tom som är en pålitlig, trofast och guldfruktig negerslave. Som bodde hos en familj som hade för avsikt att låta honom bli fri men tyvärr fick familjen ekonomiska problem så dom blev helt enkelt tvugna att sälja honom. På grund av det skildes Tom från sin fru och sina barn, Han kom då till en ny familg där frun i huset var rasistisk så Tom fick det svårt där. Handlar med andra ord om hur slavarna blev orättvist behandlade och eftersom alla visste att boken var baserad på verkligheten förstog då alla orättvisan. Så tackvare att  den historien såldes i en miljon exemplar  skapades opinion mot slaveriet  och bidrog till att det Amerikanska inbördeskriget startade och därigenom att slaveriet upphörde. Plus att världsopinionen blev så stark fördömande att situationen var ohållbar för slaverianhängarna.

Beecher Stowe kämpade verkligen för slavarnas frihet och för att de skulle behandlas som människor. Bara det att hon missade en sak och det var att hon ville att slavarna skulle behandlas som människor. För idag vill man att dom svarta ska jämställas med de vita men det hade inte hon med i sitt tänkande. Beecher Stowe föddes 1811 i Connecticut det var hennes uppväxt  där hon  kom i kontakt med slaveriet och en organisation som olaglit räddade slavar till friheten i Kanada. Det var den orginisationen som inspererade henne att bli författare och skriva en bok som handlade om slaveriet vilket då blev Onkel Toms stuga.   När Beecher Stowe föddes i Connecticut var hon inte det enda barnet pricis. Hon hade två systrar (Catharine och Mary) en halv syster (Isabella) fem bröder (William, Edward, George, Henry Ward och Charles) och två halvbröder (Thomas och James). Harriet själv var den sjunde barnet av hennes föräldrar, Lyman och Roxana Beecher. Vid 41 års ålder dog Harriets mamma Roxana av tuberkulos då var Harriet bara fyra på den tide trots det hade hon en stor familj som ni förstår.

Huvudsakligen växte Harriet upp i Hartford där hennes far var kalvinistisk präst och en av de ledande i rörelsen för slaveriets avskaffande. 1836 gifte hon sig med Calvin Ellis Stawe och fick sju barn. Hon verkade under flera år som lärare i en,av hennes syster upprättad skola. Men när hon fick sitt genom brott med Onkel Toms stuga avgick hon som det blev författare som hon ville

Källorna:
Fakta texten om henne.
Hemsidan Buy a book now.
Hemsidan Wikipedia.

Textfrågor - Antonia

textfrågor om skattkammarön

1. Bones vill verkligen hinna få tag på skatten innan Long John Silver och därför tar han en stor hjälp utav Jim. Han trodde att Jim skulle göra allt för att hitta skatten, Bones litade på honom. Long John Silver  verkar vara den där som är ganska så självisk och inte tar hänsyn till någon annan än sig själv. Han utmanar Jim om vem som hittar skatten först och självklart så tror Long John Silver  att det blir han.

2.sällskapet, alltså besättningen bestod av män som hade lortiga kläder. Dem hade fördelat vad folk skulle böra, det var tillexempel mat och dryck eller spadar och hackor. 

3.Alla män på besättningen brydde sig inte så mycket. Dom trodde dem skulle få mat dagen där efter också och därför kunde dom kasta maten som blev över obekymrat. 

4.Ben Gunn var en gammal sjörövare från flits skepp och besättning. Nu ville Ben hjälpa Jim att finna skatten.

5. Jag tror dom blev förvånade och rädda när dom fick syn på en död man. Den döda mannen hade säkert varit där av samma anledning som dom och eftersom att han inte lyckades överleva så blev besättningen rädda.

6. Sjörövarna belv rädda för visan femton fastar. Det kan bero på att det liknade flints röst väldigt mycket.

7.Long John Silver är en person som man inte vill ska se att man inte har mod och att man är svag. Man såg att flint hade sitt mod genom att vara lugn. Själv tror jag ingen i besättningen hade mod, dom blev rädda för det mesta och det är inte vad jag kallar mod.

8. Ben Gunn kunde inte förstöra för dom. Därför regerade dom inte på något speciellt sätt när dom hörde att det var Ben som spökrösten.

9. Jag tror inte att det fanns några pengar. Myter är något nästan alla är bra på. Något mer alla är bra på är att sprida dom vidare och berätta dom i sin egna version. 

Antonias författarporträtt

Robert Louis Stevenson

att hans hRobert Louis Stevenson föddes i edinburgh, skottland den 13 november 1850 och han dog 3 december 1894. Han blev bara 44 år pågrund av älsa inte var på topp. Ständigt resande över kontineter för att hitta ett klimat som han kunde leva i. dötsorsaken var en hjärnblödning.

När Robert hade fyllt 17 år började han studera i universitetet för att bli ingenjör som sin far, Thomas Stevenson. Men ganska så snabbt insåg Robert att det var iinte det han ville. Han bytte inriktning till juridik. Intresset fanns inte där heller men eftersom att han gillar att skriva så stannade han kvar. Efter sju års studerande började han praktisera men Robert avbröt det inom kort. Istället började han en karriär som resonär och förrfattare.

År 1883 började Robert skriva ''skattkammarön'' vilket var hans stora genombrott. Det var en slump att skattkammarön kom till. Det var dagen han satt med sin styvson Lloyd och ritade. Robert ritade en ö. Styvsonen, Lloyd ville veta vad som hända på ön så Robert böjade berätta. Han ville utveckla sin historia och till slut blev det en bok.

1888 åkte hela familjen Stevenson på en lång segeltur. Där familjen bosatte sig i Vailima. Åren gick och Roberts hälsa blev lite sämre. 1849 avled Robert i deras hus och han är nu begraven i  Mount Vaca på Samoa.

Antonias "frågor att fundera över..."

Fundera och analysera.

2. Man kan lära sig mycket om hur dom hade det för i tiden. Mycket handlade om pengar, den som har mest är mer värd och dem som hade minde pengar är mindre värda. Det är lite så idag med, men förekommer oftast i andra länder. 

3. Den insikten man får när man läser en klassiker är att man hade svårare förr. Det var svårt med pengar, boende, slaveri och mat. Allt detta har förändrats idag. Dem flesta har ett jobb där dom får en inkomst på, bonde, slaveri finns inte eftersom det får inte förkomma och mat har vi.

4. Den nyttan vi har av att läsa klassiker är att vi lär oss något av det. Vi lär oss om hur svårt man hade det för. Genom att läsa dom här klassikerna kan få oss att respektera det vi har och får.

7. Det märks att det är en gamla klassiker på språket. Man ser en mängd olika ord som man inte använder idag. Det finns även som en pik i alla historier, som att dom förklarar vd man får och inte får göra.

9. Förr var det så att kvinnorna var hemma med barnen och lagade mat, städade och gjorde hussysslor. Männen skulle vara ute och jagga, fixa saker som var sönder och försörja familjen. Nu idag har det förändrats. Både männen och kvinnorna gör båda, men det är olika i alla familjer. Oftast sammarbetar man och fördelar allt rättvist. 

10. Relationen mellan barn och vuxna var inte bra förr. Dom vuxna behanlade barnen på ett dåligt sätt genom att slå dom. Dem var tvungna att hjälpa till mycket hemma och fick nästan ingen fritid. Det har förändrats idag. Barnen blir inte slagna av sina föräldrar, dem behöver inte hjälpa till hemma och dom har en fritid. Men det finns en dålig sak med det. Det är bra om man får hjälpa till lite hemma, det får en att ta ansvar och förstå hur det kommer bli sen när man blir vuxen och flyttar hemmifrån. 

Lollos författarporträtt

Harriet Beecher Stowe
Harriet föddes den 14 juni 1811 i Litchfield, Connecticut och hon dog den 1 juli 1896 i Hartford, Connecticut. Hon var en amerikansk författare och hon jobbade med slaverimotstånd. Harriet är mest känd för sin roman Onkel Toms stuga. Onkel Toms stuga startade en stor opinion mot slaveriet när boken publicerades den 20 mars 1852. Harriet föddes i Lichfield men växte upp i Hartford. Hennes far jobbade som kalvinistisk präst. Harriet förlorade sin mamma när hon bara var fem år. När hon var sju fick hon ett stort pris för en av henne texter hon hade skrivit. Hon hade 10 syskon, alla lyckades bra i livet och var med och påverkade samhället. Harriet gifte sig med sin man Calvin Ellis Stowe och de fick 7 barn tillsammans. Hon hjälpte också till under många år som lärare i hennes systers skola. Hon hjälpte till som skönlitterär medarbetare för en lokaltidning, det var då hon fick sitt genombrott med boken Onkel Toms stuga. 1852 kom Harriets bok A key to Uncle Toms cabin och den översattes 1853 till svenska. 1856 kom Harriet ut med ännu en bok Dred, a tale of dismal swamp och den översattes också till svenska år 1857. Under amerikanska inbördeskriget fick hon träffa president Lincoln när Lincoln ska ha sagt ”så du är den lilla damen vars bok startade detta stora krig”. 1850 kom lagen som Harriet hade önskat efter länge, lagen förbjöd folk att ha slavar.

Källor:
Erlandsson-Svevar, Kerstin, Thorbjörnsson, Hans, Svenska plus
Lollo

Harriet Beecher Stowe

Harriet var en amerikans författare som var känd över hela världen och den slaveri motståndare. Hon skrev reseböcker, biografier, barnböcker och romaner.

Harriet Beecher Stowe, född som Harriet Elisabeth Beecher den 14 juni 1811 i Litchfield, Connecticut och dog 1 juli 1896. Men hon växte upp i Hartford där hennes pappa Lymand Beecher var präst, och en av personerna som avskaffade slaveriet. Harriet föddes som barn sju av totalt nio stycken. Redan som ung var hon emot slaveriet.

Harriet gifte sig 1836 med Calvin Ellis Stowe. De fick senare sju barn tillsammans, så då fick hon mindre tid till att skriva. Men då och då skrev hon artiklar till tidningar och tjänade då lite extra pengar till familjen.

1850 kom en lag som förbjöd folk att ha slavar. Harriet hade en svägerska som blev upprörd över detta och skrev till Harriet " Om jag kunde föra pennan som du skulle jag skriva något som kommer hela nationen att känna, vilken avskyvärd slaveriet är". Kanske var det så Harriet kom på att skriva Onkel Toms stuga? Den 20 mars 1852 kom romanen om Onkel Toms stuga ut  och det är för den som hon blev mest känd av, som det också såldes mer än en miljon exemplar av.

Boken gjorde ett oerhört intryck på sin tid och hade stor betydelse för neger slaveriets avskaffande, men nu är det många som är kritiska mot den. De tycker att Tom kryper för mycket för det vita slav ägarna.

Harriet tyckte inte om slaveri och under den tiden hon levde så hade många slavar och det påverkade nog hennes skrivande och att det just blev en bok om en slav. Harriet har nog påverkats oss genom hennes bok bland annat att alla är lika mycket värda och att alla ska behandlas lika, oavsett vad man har för hudfärg och ursprung.

Källor:

Erlandsson-Svevar Kerstin och Thorbjörnsson Hans. Svenska Plus Grundbok 1 Bonnier Utbildning 1996

Ess i svenska Antologi 7 Natur och Kultur, 2000

http://sv.wikipedia.org/wiki/Harriet_Beecher_Stowe  2012-05-29

onsdag 30 maj 2012

Charles Dickens (1812-1870)

Charles John Huffam Dickens föddes i februari år 1812 i Portsmouth, England. Han var aktiv som författare från 1833 fram till sin död 1870. Dickens påbörjade sitt författarskap som journalist.
När Charles Dickens var runt 10 år flyttade han och hans familj till London. De blev fattiga, och Dickens tvingades så småningom att påbörja en karriär inom barnarbete. Dickens tuffa uppväxt inspirerade honom att skriva om fattiga människor, istället för att, som alla andra, skriva om de rika.
Böckerna som Dickens skrev publicerades i tidningen i så kallade följetåg. Det innebär att varje kapitel publiceras var och en för sig. Han avslutade ofta med en ”cliffhanger”, vilket lämnade läsaren förundrad över vad som skulle hända härnäst. Sättet han skrev på innehöll mycket komik, men de var samtidigt seriösa.
Exempel på några av hans mest kända böcker är David Copperfield, A Christmas Carol och Great Expectations, samt Nicholas Nickleby och Oliver Twist, som båda handlar om fattiga pojkar.
Dickens var mycket populär tack vare att han publicerade avsnitten i tidningen månadsvis, och ibland veckovis. Det gjorde det möjligt för vem som helst – fattig eller rik – att läsa hans böcker. Han uppskattades enormt av folket och bokkritikerna. Alla avsnitten blev till böcker, och han åkte på bokturneringar och läste upp sina verk.
Dickens var mycket samhällskritisk i sina böcker och uttalanden. På den tiden behandlades dem fattiga ytterst dåligt, speciellt av lagen. Eftersom han själv tillhörde en mycket låg klass som barn visste han hur det var att leva som fattig. Han lyckades få genom en hel del förändringar Londons barnhem, så att de inte skulle behandlas lika dåligt.
Dickens böcker var, och är, så pass populära att de fortfarande trycks än idag. Han var en av de viktigaste författarna under 1800-talet, och hans böcker är tidslösa klassiker.


Källor
The A-Z of Great Writers, Carlton Books, 1997
Svenska Plus Grundbok 1, Bonnier Utbildning, 1996


Jules Verne (1828-1905)


Jules Gabriel Verne föddes i Nantes den 8 februari 1828. Som ung studerade han juridik, och studierna fullföljdes. Hans pappa, Pierre Verne, ville att sonen skulle ta över advokatbyrån men Jules var inte speciellt intresserad av juridik och valde att avstå. Pierre blev då så arg att han slutade ge sina ekonomiska bidrag, vilket gjorde att Jules fick lov att försörja sig själv. Han började arbeta som sekreterare på en teater i Paris.
  Han hade ett stort intresse för naturhistoria, geografi och för vetenskapliga och tekniska nyheter. På sin fritid läste han mycket om de ämnena och det var de som var den största inspirationen till hans kommande romaner.

1850 debuterade Jules med teaterpjäsen ”De brutna stråna”. Pjäsen lästes och godkändes av Alexander Dumas (som tio år senare blev Jules läromästare). Året efter det debuterade han innom skönlitteraturen, med novellerna ”Un drame au Mexique”(Ett drama i Mexico) och ”Un drame dans les airs” (Ett drama i luften).

Sedan dröjde det ganska länge innan den första romen kom ut. Det var år 1863. Jules kontaktade en förläggare som hette P.J Hetzel (1814-86) som gick med på att publicera Jules roman ”Fem veckor i en luftballong”. Publiceringen skedde samma år och blev stor succé. Jag tror att en av anledningarna till att Jules böcker blev så stora , förutom att han var en otroligt skicklig författare, var att det var nytt. Jules, tillsammans med den engelska författaren H.G Wells, delar titeln som sience fiction-romanens fader.

De kommande åren, fram till år 1919 (som var efter hans död 1905), publicerades sammanlagt 23 noveller och 63 romaner. De böckerna som utgavs efter hans död var böcker som han inte riktigt hann skriva klart. Sonen Michel såg ändå till att ge dem ett slut och publicera dem.




Källor:
http://sv.wikipedia.org/wiki/Jules_Verne (29 maj 2012)
Bra Böckers Lexikon 2000. Bokförlaget ”Bra Böcker AB”, Höganäs, 1999.
Zetterholm,Tore (1989) Levande Litteratur. Bokförlaget ”Bra Böcker AB”, Höganäs, 1989.

Lucy Maud Montgomery

Lucy Maud Montgomery föddes 30 November 1874 i Kanada. Hon var en författarr och blev känd under sitt liv. Hennes mest kända böcker är Anna på Grönkulla och Emily. Efter att folk läst den första boken om  Anne ville de läsa mer! Lucy Maud skrev därefter en hel serie om Anne på Grönkulla. Alla kommer speciellt ihåg den sista boken om Anne, för den gick rakt in i allas härtan.

Hon var en verksam författare mellan 1891-1939. Under tiden hon jobbade på ett postkontor skrev hon sina första böcker. Hon skrev flera romanen för barn och ungdom och massa noveller.

Hennes böcker har många gånger blivit filmade till filmer och serier. Framför allt Anne på Grönkulla som finns i både film och serier. Senast blev de blev inspelade var i början av 2000 talet.

Lucy Maud Montgomery dog i 67 års ålder. Hon dog 24 april 1942. Lucy Mauds barnbarn berättade 2008 att hon dog utav en överdos. Hon begravdes på Prins Edwards Ö. Där utspelar sig 19 av hennes 20 böcker.

Källor:   http://sv.wikipedia.org/wiki/Lucy_Maud_Montgomery   senast uppdaterad: 15 februari 2012.
             http://www.miljodata.se/pr/LMMontg.htm

bok: Svenska Plus Grundbok 1. Tryckt 1996. Redaktion: Karl G. Fredriksson/ Regina Konsult AB. Bokförlag: Bonnier

Författarporträtt: Jules Verne


Jules Verne föddes 8 februari 1828 i Nantes, Frankrike, som förblev hans hemland. Han var son till Sophie och Pierre Verne. Pierre var advokat och ville att sonen skulle gå i hans fotspår, men så blev ej fallet. Jules Verne studerade juridik, men jobbade aldrig med det. Efter sina studier stannade Verne kvar i Paris. Då var han tvungen att försörja sig själv och fortsatte med sitt skrivande.

Verne anses vara den första författaren av science fiction. När hans första bok Fem veckor i ballong kom ut, blev den genast omtyckt. Han skrev många böcker och bland dem finns; Till jordens medelpunkt, En världs omsegling under havet, Från jorden till månen och Jorden runt på 80 dagar. Flera av de tidigare nämnda titlarna har blivit film.

Verne var intresserad av naturvetenskapliga upptäckter, och det var antagligen därifrån han fick sina idéer. Hans böcker var, på sin tid, futuristiska och innehöll mycket teknik och vetenskap. Böckerna innehåller många resor, han skrev bl.a. om månfärder och ubåtar, vilket var långt före sin tid. Även om handlingen inte alltid avslöjar åldern på böckerna, så gör språket det. Att Verne skrev om teknik som var helt före sin tid tror jag påverkar oss än idag. Detta på grund av att han för över hundra år sedan skrev om saker som inte varit möjliga förrän nu i modern tid. Idéerna i Jules Vernes böcker var bara drömmar när de skrevs, men de kan ha gett hans omgivning nya idéer och hopp om utvecklig i framtiden.

Jules Verne dog 1905, 77 år gammal, efter att ha skrivit många kända och uppskattade böcker som hela tiden kommer ut i nya utgåvor och som har översatts till många språk.


Källor:

Erlandsson-Sevar, Kerstin och Thorbjörnsson, Hans. Svenska Plus Grundbok 1, Stockholm: Bonnier Utbildning AB, 1996.

Ess i svenska Anatologi 7. Natur och Kultur, 2000.

Bra Böckers Lexikon 2000, Verne, Jules. Höganäs: Bra Böckers AB, 1999.

Nordstedts Svenska ordbok + uppslagsbok. Rotolito, Italien 1999.

Ringbom, Nina. Jules Verne. http://www.historiesajten.se/visainfo.asp?id=427 Uppdaterat: 2005-06-26. Hämtat:  2012-05-29 


Harriet Beecher Stowe

Harriet Beecher Stowe
Datumet var den fjortonde juni år 1811, då en blivande författarinna och slaverimotståndare föddes. Senare skulle hon skriva den världskända boken Onkel Toms stuga - fast det visste ju ingen om på den tiden. Hennes namn? Harriet Beecher Stowe.

Harriet föddes i Conneticut, och levde i närheten ända framtill hon i tjugo-årsåldern flyttade med sin familj till Ohio. Efter ett par år gifte hon sig med en kyrkoherde - Calvin Stowe. Tillsammans fick de många barn, som i och för sig var vanligt under den tiden. På grund av att Harriet tog hand om hushållet fick hon mindre tid för sitt skrivande, men skrev fortfarande artiklar i tidningar som kammade in lite extra pengar åt den stora familjen. Hon skrev även en geografi-bok för barn som blev väldigt omtyckt.

År 1850 kom det en lag som förbjöd folk från att emot slavar som var på flykt. Vid den tiden uppmanades Harriet av en släkting att skriva om hur illa ställt det faktiskt var med negerslaveriet. Släktingen sa så här: "Om jag kunde föra pennan som du, skulle jag skriva något som kommer hela nationen att känna vilken avskyvärd sak slaveriet är". Det kanske var dessa ord som fick Harriet att skriva Onkel Toms stuga?

Onkel Toms stuga (eller Uncle Tom's Cabin som är orginaltiteln) kom ut år 1952 och handlar om en negerslav vid namn Tom. Under bokens gång får man följa Tom, som alltid står upp för sin tro, och andra slavars öde. Onkel Toms stuga såldes i över 300.000 exemplar bara i USA under det första året efter att boken publicerats. Läsarnas reaktioner var blandade. På den tiden fick Stowe både positiv och negativ kritik för att hon skrivit om ljushyade och mörkhyade som jämställda på samma nivå.

Den första juli 1896 avled Harriet Beecher Stowe i Conneticut, 85 år gammal. Det huset hon bodde i de sista 23 åren av sitt liv, finns öppet för allmänheten där man kan få se föremål ur hennes liv, såsom skrifter och brev från Beecher-familjen.


Källor:
Erlandsson-Svevar, Kerstin, Thorbjörnsson, Hans. Svenska Plus. Stockholm: Bonnier Utbildning AB, 1996.
http://pog.gqt.se/kvinnor_som_paverkat_historien.htm
http://en.wikipedia.org/wiki/Harriet_Beecher_Stowe

Harriet Beecher Stowe

Harriet Beecher Stowe är en världskänd författare. Som ung var Harriet emot negerslaveriet. Harriet föddes i Litchfield, Connecticut den 14 juni 1811 och hon dog i Hartford, Connecticut 1 juli 1896 så Harriet blev 85 år. Harriet jobbade som lärare tills hon gifte sig med änklingen Calvis Ellis Stowe 1836.
Harriet gifte sig med Calvis och skaffade sju stycken barn. Harriet var det sjunde barnet av nio. Harriets pappa hette Lyman Beecher.

1850 kom det en lag om att det var förbjudet att ta emot slavar i flykt. En svägerska till Harriet blev mycket upprörd av detta och skrev till Harriet, "Om jag kunde föra pennan som du, skulle jag skriva till hela nationen att känna vilken avskyvärd sak slaveriet är." Vem vet, det kanske var det här som fick Harriet att bli inspererad av att skriva Onkel Toms stuga? Onkle Toms Stuga heter på engelska Uncle Tom´s Cabin.
Harriet har skrivit några andra böcker som t.ex. Nyckeln till Onkel Toms stuga och Dred. En berättelse från det stora olycksträsket.

När Harriet fick sina sju barn fick hon inte lika mycket tid till att skriva. Men hon fortsatte att skriva tidningsartiklar för hon skulle tjäna lite extra pengar till familjen. Harriet skrev många olika böcker, hon skrev dikter, reseböcker, biografier, barnböcker och romaner.
Harriet är mest känd för sin roman Onkel Toms stuga som hon skrev 1852 när hon var 40 år och den blev publicerad 20 mars 1852. Onkel Toms stuga finns i teater och film och boken är översatt till en massa olika språk.

Källor:
Ess i svenska, Antologi 7, Natur och Kultur 2000
Svenska plus,Grundbok 1, Bonnier Utbildning 1996
http://sv.wikipedia.org/wiki/Harriet_Beecher_Stowe

Textfrågor Anne På Grönkulla

1: Fru Rachel Lynde är traktens skvallertant. Hon är rättfram och säger uppet vad hon tycker och känner.
Och tror att hon alltid har rätt, hon är också sur hela tiden.

2: Fru Rachel sa att Anne var mager och fräknig och ful då blev Anne arg och skrek tillbaka. Att hon inte ska säga något sådant till mig. Förr i tiden fick inte tjejer säga ifrån dom skulle bara sitta där och se fina ut, men killarna fick säga ifrån på ett annat sätt. Jag tyckte det var dåligt att tjejerna inte fick säga så mycket vad dom ville och vad dom inte ville.

3: Hon blev förvånad när Anne skrek för barn på den tiden fick inte skrika eller eller göra något liknande mot äldre för då var dom ouppfostrade. Men jag tyckte det var bra att Anne sa emot. Det är helt annorlunda nu för tiden nu är det bättre när dom säger till.

4:  Nej hon ångra sig inte. Anne skulle aldrig förlåta henne sa hon.

5: Jag tror att Marilla var lika föragrad på sig själv för att hon inte försvarade henne.


Rudyard Kipling

Rudyard Kipling, 1865-1936, är född i Indien, men skickades som sexåring till Storbritannien för att gå i en brittisk skola. Familjen var brittisk och pappan var officer i Indien, som då tillhörde Storbritannien. De elva skolåren var fyllda av mobbing och förtryck. Den tiden satte djupa spår i Kipling och gjorde honom okänslig och hård. Först när han, tragiskt nog, förlorat både sin son och dotter kunde han förstå andra människor och sympatisera med deras lidande. Kipling växte upp med flera språk: engelska, portugisiska och hindi. Det formade honom som författare, där identitet och språk har alltid varit stora frågor. På grund av den svåra ögonsjukdomen han hade kunde han inte bli militär utan åkte som sjuttonåring tillbaka till Indien och började skriva för en tidning.

Kipling är mest känd för Djungelboken som kom ut 1896. Mowgli växer upp i den indiska djungeln och är huvudperson i flera av berättelserna. Han börjar sitt liv i djungeln hos djuren, men flyttar så småningom till ”människobyn” för att leva ibland dem. Flera av berättelserna är riktiga klassiker och har filmatiserats åtskilliga gånger.

Kipling har även gjort andra uppmärksammade verk. Så som versböckerna Soldatsånger och dikter, 1892, och På sju hav, 1896. Novellerna Höglandsbilder, 1888, och Soldathistorier, 1888-89, har hyllats och även romanen Just så-historier, 1902, är vida berömd. Kipling har hyllats för sitt sätt att skriva fängslande och fånga läsaren, men han har även kritiseratsför att skriva rasistiska texter. Gemensamt för hans verk är hur han framställer människan som grymmare än djuren, som dödar för att få föda, medan människan gör det av ren ondska.

Rudyard Kipling fick Nobelpriset i litteratur 1907. Han var då den första engelsmannen att vinna priset, och även den yngsta någonsin med sina 42 år.


Källförteckning:
Erlandsson-Svevar, Kerstin, Thorbjörnsson, Hans. Svenska Plus. Stockholm: Bonnier Utbildning AB, 1996.
http://www.wikipedia.org/wiki/Rudyard_Kipling      30-05-12
Bra Böckers Lexikon 2000, Kipling, Rudyard. Höganäs: Bra Böckers AB, 1997.
Ess i svenska Anatologi 7. Natur och Kultur, 2000.

Lucy Maud Montgomery

Lucy Maud Montgomery föddes 1874 i Kanada. Hon bodde i staden Cavendish med sina morföräldrar. Hennes mamma dog när Lucy Maud var 2 år gammal och pappan reste mycket. Hon hade inte heller några syskon.
Lucy Maud hade en svår uppväxt. Dels för de svåra familjeförhållandena hon hade. Under en kort tid bodde hon hos sin pappan när han hade gift om sig men det fungerade inte, så hon flyttade tillbaka till morföräldrarna. En annan orsak var att hon blev mobbad i skolan för sina kläder. Hennes mormor var gammaldags och klädde henne illa.
Vid 16 års ålder började Lucy Maud skriva dikter som publicerades i tidningen. När hon var 21 år gammal var det en del av hennes arbete vid sidan av jobben som journalist och lärare. Efter det började skrivandet på riktigt. 1908 släpptes hennes första och mest berömda roman Anne på Grönkulla. Romanen handlar om ett syskonpar som önskar en pojke som fosterbarn men istället får en bråkig och bestämd flicka. Idén fick hon från en notis i tidningen där det stod om ett par som av misstag fick en flicka som fosterbarn istället för en pojke, som de önskat. Boken om Anne blev väldigt populär och läsarna ”tvingade” L.M att skriva fler delar som en fortsättning på den första boken. Och så blev det.
Andra böcker L.M skrev var serien om Emily. Serien handlar om en flicka som vill bli författare. Den är lite utav en självbiografi.
Lucy Maud dog år 1942 i Toronto men begravdes på Prins Edwards ö. På ö låg hennes hem Grönkulla, som boken om Anne fått sitt namn ifrån.


Källor:
Ess i svenska Antologi 7.
Natur och Kultur, 2000.

http://sv.wikipedia.org/wiki/Lucy_Maud_Montgomery  2012-05-28
http://www.miljodata.se/pr/LMMontg.htm  2012-05-28

Fundera och analysera!

3. Jag har fått en omfattning om det genom allt hat dem hade mot negerslavarna och hur själviska alla var.
Alla ville vara rika och ha mycket uppmärksamhet.  Än idag fast i andra länder finns det fortfarande negerslavar. Sammas sak med att alla vill vara rika och ha mycket uppmärksamhet är fortfarande ett prio i hela världen.

9. Medans männen jobbade hårt med t.e.x hugga ved, jaga, och arbeta vardaglígen för att tjäna pengar till sin familj, så gjorde kvinnorna så att huset var städat, lagade mat, höll på med "grönsakslandet" och höll koll på barnen. Idag är det inte så mycket till skillnad, både männ och kvinnor har åtkomst att göra  exakt samma saker. Ända skillnaden är väl att männen för mer lön än kvinnorna för att jobba vardagligen.

1. Negerslaveriet var standard förr i tiden. Men nu så är det inte äns tänkbart att ha negerslaveri i vårat land , dock utomlands i vissa länder så händer detta fortfarande. Nu har det faktist förändras riktigt mycket, förut dominerade negerslaveriet i hela världen men nu existerar knappt negerslaveri. Jag tycker inte att negerslaveri ska existera över huvudtaget.

2. Gamla klassiker kan lära oss mycket hur det var och hur man hade det förr i tiden, för att många klassiker som är skrivna av kända författare får sin inspiration från sin barndom.

10. Förr i tiden så var föräldrarna mycket strängare än vad dem är nu. Barnen fick vara med och jobba och arbeta på t.e.x gården , trädgården , ladan m.m men nu sitter ju de flesta barn och får "service" av sina föräldrar. Dem hjälper oftast inte till , förutom när föräldrarna säger till. Dock så var det inprincip ett måste att hjälpa till förr i tiden. Jag tycker att barn ska kunna hjälpa till men ändå inte slita lika mycket som förr i tiden.

Fundera och Analysera

2. Gamla klassiker kan lära oss mycket hur det var och hur man hade det förr i tiden, för att många klassiker som är skrivna av kända författare får sin inspiration från sin barndom.

3. Vi får den insikt att livet var mycket svårare förr det som var viktikgt för människor förr var nog mest att alla skulle ha det bra och inte något slaveri. Det har ändrats idag för att nu finns det inga slavar i Sverige och att de flesta har mat och tak över huvudet.

4. Vi har lite att lära oss om när vi läser gamla klassiker för att vi får veta hur det var förr och hur det hade det och deras relation till omvärlden.

5. Inga speciella inslag i nån text är direkt "svårsmält". Men negerslaveriet var ju aldrig bra och hur de blev behandlade av de "normala" människorna.

7. Gamla klassiker märks att dom är skrivna för länge sen man ser det på sättet de skrev, vissa ord använder man inte nu t.ex; ty. Författarna skriver ofta om sorgliga historier som tilltalar deras läsare.

tisdag 29 maj 2012

Harriet Beecher Stowe författarpoträtt

Harriet Beecher Stowe föddes 1811 och avled 1896. Hon var en Amerikansk författare. Hon skrev dikter, reseböcker, biografier, barn böcker och romaner. Samtidigt som hon skrev böckerna så ammade hon barn lagade mat och skötte allt hemma medan mannen jobbade som professor i biblisk historia.
Hennes skrivande blev en inkomst källa som bidrog till familjens försörjning. Hon fick sju barn och gifte sig med en man 1886 som hette Calvin Ellis Stowe. 
Harriet började skriva böcker om slaveriet för att hon tyckte det var fel med negerslaveriet, hon gillade inte slaveriet alls därför skrev hon då en bok som heter Onkel Toms Stuga som handlar om en negerslav som heter Tom. Det var många som var rasister förr men vad tur att hon skrev boken annars kanske inget sv det här hänt.
 I boken finns det vissa i släkten som gillar negerslaveriet och några som inte gillar slaveriet och då argumenterar dom om det. Boken blev en succe. jag tror den blev så populär  för att många började fundera om det verkligen var bra att ha slavar i sitt hem. Inbördeskriget startade och därigenom började  slaveriet upphöra.
 Boken Onkel Toms stuga sålde 300 000 exemplar. De som köpte boken tyckte nog annorlunda om slaveriet, jag tror det kan vara därför hon skrev boken för hon inte ville ha slavar i världen.
Hon var en lärare i skönlitteratur i flera år tills hon började skriva böcker hennes första bok var Onkel Toms Stuga.

Källorna:

Bra Böckers lexikon 2000

http://sv.wikipedia.org/wiki/Harriet_Beecher_Stowe

http://www.ancestry.se/learn/learningcenters/news.aspx?article=18638857

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=503&artikel=4243826

Fundera och analysera

2: Ja att man inte ska ha negerslavar för dom är liksom vanliga människor dom är inte som Marie sa att dom inte är uppbyggda på samma kött och blod.

5: Ja jag tycker inte man ska ha negerslavar t.ex jag förstår egentligen inte hur dom tänkte förr.
Och att Marie tycker att Dadda är självisk fast det egentligen är Marie som är självisk för att hon inte låter Dadda sova och tycker att Dadda ska göra allt åt henne.

9: Kvinnor förr lagade mat åt alla i familjen dom var hemmafruar, männen jobbade eller var bonde och kanske fixade huset om det var någon problem.
Kvinnor nu för tiden Jobbar kanske på klädbutik eller något sånt samma gör killar fast dom har fortfarande samma yrke jobba med huset och sånt, samma med tjejer dom kan också vara hemmafruar men inte alls lika många idag.

10: Det har både blivit bra och dåligt men jag tycker det är bättre nu för förr slog vissa  barn och hade inte mycket  respekt för barnen då men så var det inte i alla familjer! Jag vet inte om barnen hade respekt till föräldrarna men det tror jag.
Jag tror att föräldrarna slog barnen för att lära dom vad man ska göra och inte göra.

3: Att allt var strängare och frun var hemma dom jobbade aldrig, dom var hemma och ordnade mat till alla och städa huset med mera och mannen i huset arbetade oftast som kanske snickare, rörmokare eller kanske var bonde.

Louisa May Alcott

Louisa May Alcott var en författare som föddes 29 november 1832, dog 6 mars 1888.  Som skrev bland annat boken unga kvinnor. Boken kom ut 1868 och hennes bok är grundad på hennes egna liv och upplevelser. Den handlar om hennes familj och tre syskon och om deras drömmar. Den utspelar sig under inbördeskriget 1861-1865.
Hon började med att skriva tidningsnoveller i den skräckromantiska stilen.
När det inbördeskriget stardade så reste hon till Washington och blev sjuksköterska, men efter några år så fick hon kvicksilverförgiftning men undertiden som hon jobbade på sjukhuset så skrev hon hospital sketches som kom ut 1863.
I hennes böcker så har hon porträtterat till exempel Emerson Thoreau, Theodore Parker. När Louisa var tonåring så var hon förälskad i Emerson.
Louisa hittade inte på genrern själv när hon skrev Unga kvinnor utan det var en beställning från ett förlag.

Källor:
http://sv.wikipedia.org/wiki/Louisa_May_Alcott
* Kerstin Erlandsson      Hans Thorbjörnsson
Svenska plus Grundbok 1
Stockholm Bonnier AB 1996
* De läses än
Lund 1992

Jules Verne

Jules Verne var en fransk författare och föddes 8 februari 1828 i Nantes. Jules var som mest aktiv från 1850-1905. Han var den förste science fictionförfattaren och har skrivit b.la från jorden till månen, den  hemlighetsfulla ön och till jordens medelpunkt.Till jordens medelpunkt var Jules första riktigt science fiction roman som även var hans genombrott som kom ut 1864. Böckerna är riktade till vuxna och ungdomar men framför allt män.

Jules var en oerhört framgångsrik författare. 1857 gifte han sig med en ensamstående tvåbarnsmamma, Anne-Hebe Morel. De fick senare en son som hette Michel Verne. Jules far var jurist som han också studerade även fast han aldrig jobbade inom det. Senare jobbade han inom kommunalpolitiker och ämbetsman i Amiens som han flyttade till.

Han är idag en av världens mest översatta författare. Många av hans böcker är översatta till svenska och Vernes klassiker kommer i ständigt nya utgåvor. Verne beskriver allt i sina texter mycket detaljerat, texterna är lite omoderna ändå är det något man bör läsa det handlar människans drömmar. Verne ville skriva så korrekt som möjligt då han frågade experter som han fick mycket inspiration ifrån. När Jules dog såg hans son till att Jules romaner som ännu inte hade hunnit kommit ut gjorde det.

Något som Jules fick lida med var att han blev skjuten i benet 1886. Nära inpå det så dog hans egen mor och hans nära vän, Pierre. Jules dog den 24 mars 1905 i sitt hem i Amiens. Han drabbades av diabetes och dövhet.

källförteckning:
Bra böckers lexikon 2000. Bokförlaget Bra böcker AB, Höganäs 1999 29 maj
http://skolarbete.nu/skolarbeten/jules-verne-4/ 28 maj
http://sv.wikipedia.org/wiki/Jules_Verne 28 maj
Ess i svenska Antologi 7 Natur och kultur 2000

Författarporträtt

Han föddes 1812 och kommer från London. Hans aktiva tid som författare var 1835, då han skrev Oliver Twist. och det är ett av hans verk och genren i den berättelsen är roman. Ett speciellt drag i hans böcker är att antingen mamman eller maken dör. Språket i hans berättelser är engelska eftersom att han är en engelsk man. Charles Dickens blev inspirerad av sin barndom, det mesta som var med i hans berättelser var sorglighet. Många blev inspirerade av vad han skrev i hans böcker och en del tyckte inte om dem. Och hur han påverkade dem var att han visade hur dåligt vissa hade det i sina liv. Hans påverkan för oss idag är att han vill att vi ska vara rädda om varandra och visa oss om att det ska vara fred på moder jord. Vissa kan nog tycka att Charles Dickens var en töntig person som bara skrev skit berättelser, men för andra var han säkert en jätte bra författare som ville visa sin talang om att man ska vara snälla om varandra. Jag som person tycker att Charles Dickens var en bra person som ville betyda något för samhället och visa att det finns ett liv utan våld. Om jag hade levt samtidigt som Charles Dickens så skulle jag tycka att han var en god man som inte ville någon illa.
Charles John Huffam Dickens var en brittisk författare och som sådan ansedd som en av de största engelskspråkiga och den mest framträdande romanförfattaren under Den Viktorianska eran.

Mina källor är:
Svenska plus
http://www.ne.se/charles-dickens
http://sv.wikipedia.org/wiki/Charles_Dickens

Jules Verne

Jules Verne föddes 1828 i Frankrikes stad Nantes och dog sedan 1905 i Amiens, han blev alltså 77 år. Han hann med mycket under sina år, bl.a skrev han hundratals böcker och blev en mycket framgångsrik science fiction och äventyrsförfattare, även den förste. Hans böcker handlar mest om luftskepp, rymdraketer, undervattensbåtar m.m. Böckerna är inte bara riktade mot ungdomar, utan också vuxna, framför allt män.

Innan han blev författare studerade han juridik, som han förmodligen fick från sin pappa som var jurist. Fast Jules arbetade aldrig inom det yrket, men han jobbade däremot som ämbetsman och kommunalpolitiker i Amiens. Han var aktiv som författare mellan 1850-1905 och hittade sin inspiration från experter för att skriva så korrekt som möjligt. Några exempel på kända böcker Jules skrivit är: Jorden runt på åttio dagar, en världsomsegling under havet och han har även skrivit en robinsonad som heter två års ferier.

I alla hans romaner skriver han om olika uppfinningar, som var helt omöjligt att göra den tiden. Som i t.ex från jorden till månen, skriver han om en månfärd som då var helt omöjligt. Fast ungefär 90 år efter att han skrivit den, blev det är verklig månfärd. Så det otroliga med hans böcker är då att hans tankar och idéer förverkligats.

Den 9 mars 1886 hände något hemskt för Jules, han mötte sin psykiskt sjuke brorson och blev skjuten i benet. Han blev djupt deprimerad och hans liv förändrades något enormt. Det året avled även hans mor, så det var ett tragiskt år för Jules.

Källor:
http://sv.wikipedia.org/wiki/Jules_Verne 28 maj.
http://skolarbete.nu/skolarbeten/jules-verne-3/ 28 maj.
Kerstin Erlandsson-Svevar och Hans Thorbjörnsson, Svenska Plus, Grundbok 1. Bonnier Utbildning, 2001.
Ess i svenska Antologi 7. Natur och kultur, 2000.

måndag 28 maj 2012

Fundera och analysera

2. Jag tycker absolut att klassikerna kan lära oss någonting om historia. Man får se skillnader både skriftligt (då det var ett annat skrivsätt) och om hur människor betedde sig då (det var inte ovanligt med slavar och liknande). Dessutom får man veta vad människorna på den tiden tyckte var så pass intressant att det gjorde att de ville läsa det; till exempel Skattkammarön med pirater som var något helt nytt på den tiden.


4. Att läsa klassiker kan jag tycka att vi har till viss nytta. Man får en liten insikt på hur det var på den tiden, exempelvis med negerslaveriet. Dock: bara för att det är klassiker, betyder det inte att det är något som intresserar läsaren i sig. Trots detta kan jag förstå att man "måste" läsa vissa böcker, eftersom att det kan vara intressant att se vad läsare på den tiden ansåg gripande.

5. Bland texterna var det för mig svårsmält att se hur mycket man såg ner på mörkhyade. Sättet man talade om eller till dem i texterna gjorde mig irriterad på mänskligheten, mest för att jag vet att mycket av det lever kvar i form av hat och rasism.

6. Jag tror verkligen inte att vi som läser gamla texter idag upplever dem på samma sätt som dåtidens publik. Verkligheten såg inte ut som den gjorde idag, därmed var det inte samma saker som läsarna intresserades av. Nuförtiden krävs det väldigt mycket för att en bok eller liknande ska bli såpass känd. Det tror jag beror på att vi har blivit som avtrubbade. Vi har numera TV, datorer och mobiler som underhållning vilket leder till att det är inte alltför många som sträcker sig efter en bok frivilligt.
Jag kan förstå varför klassikerna blev så omtyckta, fast det är främst för att jag tror att läsarna inte hade mycket att jämföra med då. Då var det kanske lättare att skriva något folket aldrig hade läst om förut, just för att ingen hade skrivit om det innan.


9.  Könsrollerna i texterna är ganska precisa; mannen arbetar samt försörjer familjen medan kvinnan står i köket och arbetar på alla möjliga sorters vis i hemmet. Flickorna och kvinnornas uppgift var främst att laga mat och städa, och männen hade tyngre sysslor bland annat ute i ladugårdarna eller i skogarna där de arbetade. Om man jämför dagens könsroller så är det enligt mig väldigt olika beroende på var man befinner sig. I många människors syn är det fortfarande könsroller i stil med det jag skrev tidigare, att kvinnan tar hand om hemmet och mannen försörjer familjen. Det finns en modernare syn på män och kvinnor och det är att de ska vara jämnställda. Enligt mig är jämnställdheten misslyckad, för om man till exempel tar en närmre titt på människors lön så är det fortfarande männen som står högre än kvinnor. Jag tror att på något sätt kommer människor alltid att se på männen som snäppet högre i rang, varför kan jag tyvärr inte svara på.

Fundera och analysera

1. En hel del olika moraliska värderingar förekommer i texterna. Det handlar mycket om att se ner på andra människor som inte anses vara lika mycket värda. Den vita, rika överklassen är ett tydligt exempel på de som tror sig ha makten att sätta sig över andra. De utsatta, t.ex. slavarna och de fattiga, har lärt sig att livet är så. Jag tror inte att de tyckte att det var rätt, men jag tror inte heller att de såg det som onaturligt beteende.
  Det är en moral som har förändrats. Idag tycker de allra flesta att det är fel att se ner på människor och slaveri är helt oacceptabelt. Dessutom finns det massvis med hjälporganisationer idag. Det är för att de flesta vill hjälpa till och göra skillnad. Eller bara för att lätta på sitt samvete. Fast jag vill gärna tro att alla vill väl.

4. Det är klart att vi har nytta av att läsa klassiker. De har faktiskt bilvit klassiker av en anledning. Det kan vara för att de är unika, bra skrivna, underhållande, spännande eller att de väcker tankar om livet och om sammhället. En till sak som är bra med klassiker är att vi av att läsa de lär oss om hur livet såg ut förr. Hur människorna levde, hur de försörjde sig, hur de tänkte, vad de tyckte. Klassiker är historia.

6. Jag tror inte att vi som läser klassiker idag ser de på samma sätt som de som läste klassiker förr. Vi kan tycka att de är bra, intressanta och lärorika, men det handlar ändå inte om vår nutid. Människorna som läste böckerna förut, när de var nyskrivna, kunde leva sig in på ett helt annat sätt. Det beror på att det som stod i böckerna hände runt omkring de också. Böckerna fick säkert många att tänka om, och skapade nog en hel del debatter. Det är också därför så många ville läsa. De kunde själv relatera sig till böckerna, på samma sätt som vi kan relatera oss till dagens böcker.
   Jag kan förstå att böckerna blev omtyckta. De var spännande, underhållande och mycket var sådant som inte fanns i andra böcker. Dessutom hade de en stark syn på dåtidens moral som jag tror att i alla fall några av föfattarna ville ändra på. Om de tyckte att det var bra som det var i sammhället skulle de skriva på ett helt annat sätt och hade de gjort det tror inte jag att de hade blivit lika omtyckta.

9. Texterna berättar ganska mycket om hur könsrollerna var förr. Kvinnorna skulle vara hemmafruar som lagade mat, städade, passade barnen och hade mycket lägra status än männen. De rika kunde visserligen ha tjänare som tog hand om hemmet och barnflickor som passade barnen, men de fick fortfarande inte ha ett riktigt jobb. Männen var de som gjorde det grova arbetet och hade för uppgift att försörja familjen. Idag är det helt annorlunda. Oftas så jobbar både mannen och kvinnan i en familj och hjälps åt att försörja den. En annan stor skillnad är att kvinnan och mannen är i stort sätt jämnställda idag. Men det finns fortfarande likheter. Det är t.ex. vanligare för kvinnan att stanna hemma med det nyfödda barnet och i många fall får kvinnor sämre betalt än män. Men det här håller på att ändras till , tycker jag, det bättre. Det blir vanligare att männen stannar hemma med barnen och löneskillnaden blir mindre.

10. Texterna säger en hel del om hur det var för barnen och hur de vuxna behandlade de. Det var mycket strängare förr och jag tror att barnen till och med var rädda för sina föräldrar. Hela sammhället var uppbyggt så. Se upp till de äldre.
   Det är en otroligt stor skillnad mellan barnuppfostringen idag och förr. Jag ser både förbättringar och försämringar. En bra förändring är att man inte agar barnen längre. Jag tror inte att det var bra att slå barnen på något sätt. En till bra sak, tycker jag, är att barnen har högre rättigheter och har större frihet att säga vad de tycker. Det tror jag är viktigt för att barnen ska kunna få det så bra som möjligt. En mindre bra sak är att barnen idag inte lyssnar på sina föräldrar på samma sätt. Men jag tror att det är minst lika viktigt att föräldrarna lyssnar på barnen. Att lyssna och ta till sig är mycket viktigt för en respektfull relation. Det gäller alla människor.  

Fundera och analysera

2. Klassikerna lär oss självklart saker om våran historia, bland annat hur man bodde, arbetade och levde förr i tiden. Hur man behandlade andra människor som i t.ex Onkel Toms stuga behandlades slavarna väldigt illa i vissa familjer. Så samhället har förändrats en del.
3. Förr i tiden hade man slavar som arbetade i hemmet, men nu så anlitar man t.ex städhjälp och dem får betalt för de dem gör. Förr ville man ha hög status och mycket pengar men så är det fortfarande.
4. Genom att läsa klassiker får man en insikt hur det var att leva förr , sen borde man veta vad en klassiker är.
5, Jag reagerade på hur dem behandlade Dadda i Onkel Toms stuga, för nu är det oacceptabelt att behandla människor så som Marie st Clare behandlade Dadda. För alla människor är precis lika mycket värda.
9. Männen i hushållet skulle jobba och tjäna pengar, medan kvinnorna skulle vara hemma och städa, laga mat och ta hand om barnen. Nu jobbar båda två och tar hand om barnen tillsammans. Matlagningen och städningen är mer jämt upp fördelat.

Fundera och Analysera

2. Man får reda på i dom flesta gammla klassiker om hur det var då, hur det var att leva då och hur det var med slaveriet. Man brukar få reda på hur man bodde och hur arbetet var och hur arbetet i husen var.

3. Förr i tiden var det uppdelade sysslor i familjen, killarna jagade och skötte det tunga arbetet medan döttrarna och mammorna skulle vara hemma och städa, laga mat och tvätta. Det var också rätt så viktigt att man hade slavar eller som man hade mer i Sverige, drängar och pigor. Då kunde man skjuta över det tunga arbetet till dem. Ja, detta har förändrats väldigt mycket, nu gör alla allt i hushållet och vi har inga slavar nuförtiden, det är ju förbjudet.

Man kan kolla längre bak i tiden och kolla hur det var då, men något som nästan alltid har varit viktigt för människan är jordbruket. Det är fortfarande väldigt viktigt idag men nu kan vi förlita oss mer på industrins arbete.

5. Ja tycker att det är fel att man säger att negerslavar inte är något och att dom inte är riktiga människor. Man bryr sig inte om dom. Dom ska bara göra alla sysslor och dom inte behandlas som normalt.
Det är inget jag tycker är svårsmält men jag blir lite irriterad av att det var så förr och att man inte brydde sig om dom, dom är ju fortfarande som alla andra förutoma att dom har en annan hudfärg.

9. Förr i tiden var det att männen skulle jaga och och sköta dom tunga jobben som t.ex. odla. Kvinnorna och flickorna skulle vara hemma och städa,tvätta, laga mat och göra allt hemarbete, det man inte behövde vara så stark för att kunna göra. Idag gör nästan alla lika mycket, det är inte så mycket könsroller att kvinnorna gör det och männen det. Det som liknar förr lite det är att det är mer kvinnor som håller på i trädgården, lagar mat och städar. Men det beror ju på vilken familj det är.

10. Relationerna mellan föräldrar och barn har förändrats välldigt mycket från då till nu. Relationerna har förändrats mycket. Då kunde man slå barnen utan att få något straff, det var lagligt och att man hjälpte till mycket mer hemma som barn. Nu är det mer att barnen slappar och föräldrarna håller på att städa och fixa i huset, men jag tycker att vi barn borde hjälpa till mer hemma och inte bara "slöa".

Fundera och analysera

3. Förr i tiden var rang viktigt. Vem stod ovanför vem. Vem skulle man niga eller bocka för. Vem har rätt att säga vad som helst och vem ska bara nicka och hålla med.
Ja, det har förändrats. Respekt är viktigt i vårat samhälle.

5. I den texten jag har läst så förolämpar den populära och självsäkra fru Rachel elvaåriga Anne. Det som gör mig irriterad är att fru Rachel blir riktigt upprörd när Anne säger ifrån. Som om Anne skulle vara mindre värd. Vilket hon i fru Rachels ögon säkert var.

6. Nej, jag tror att vi upplever texterna olika. Man hade inte samma syn på saker då som nu. Till exempel synen på rasism och slaveri har ändrats mycket sedan 1800-talet. Folkets liv ser annorlunda ut nu. Vi har andra värderingar och vanor. Det är klart att vi upplever berättelserna annorlunda idag än för något sekel sedan. En anledning till att böckerna blev så stora, tror jag, är att dem var först i sitt slag. Ett bra exempel på det är Robinson Crusoe av Daniel Defoe. Den var den första boken om någon som lever på en öde ö, och blev väldigt populär och läses än idag. Andra böcker hade ett tydligt budskap. På 1800-talet var det säkert lättare att säga att man gillade en bok än att säga att man tyckte att t.ex. slaveri var fel. Om flera var av samma åsikt så läste fler samma bok och den blev snart populär och omtyckt.

8. I boken Onkel Toms Stuga skildrar författaren världens syn på slaveri och svarta. Rasismen var mycket starkare då. Svarta ansågs snarare vara djur än människor. Mörka skulle inte säga emot ljusa. Dessto ljusare, dessto bättre. Ljusa människor hade deffenitivt högre värde på den tiden. Det tycker jag är väldigt fel. Det står tydligt att man inte respekterade varandra.

9. Förr i tiden var det mindre jämställt än vad det är nu. Kvinnor skulle ta hand om familjen, städa, laga mat och tvätta. Männen skulle arbeta, dra i pengar till familjen och sedan bli sörvad av kvinnan. Flickor skulle var tysta och niga, medan pojkarna fick vara mer högljuda och "vildare". Självklart så har detta förändrats, men idealen finns fortfarande kvar delvis. Det är oftast mannen som lagar bilen när den går sönder och kvinnan som bakar bullar.

Fundera och analysera

2.Jag tycker att klassiker kan lära oss lite om vår historia eftersom att dom flesta böcker är skrivna om någonting som har hänt.
5.Det som gör mig lite irriterad är att man anställde slavar, att man behandlade slavarna som om dom inte är lika mycket värda. Det finns ju än idag i vissa länder att man har slavar men jag tycker det är bra att man inte har det i Sverige. Man kan ju anställa personer som till exempel städerskor eller personliga kockar men nu för tiden så arbetar dom på ett helt annat sätt. Och man behandlar dom mycket bättre.
6. Jag tror att nutidens läsare tänker inte lika mycket på själva innehållet av boken som man kanske gjorde förr i tiden. Det är ju inte så att man sitter och tänker "ja så var det förr i tiden och det är ju bra att man inte gör så längre" utan att jag tror att man bara läser den och tänker på om den var bra eller dålig.
9. Könsrollerna i klassiker är ju nästan alltid att det är mammorna lagar mat och städar, papporna jobbar. Jag tänkte på att om det är någonting dåligt som händer så är det alltid en liten flicka som det går ut över och jag undrar varför det alltid är så?
10. Relationerna mellan vuxna och barn har förändrats mycket tycker jag. Förr i tiden så fick man ju slå barn och man hjälpte till mycket hemma. Nu är det så att barnen kollar på tv eller gör någonting annat. Jag tycker att det är bra att man inte får slå barn men dåligt att man inte hjälper till mer.

Fundera och analysera



1. Tex att förr tyckte man att det var okej att ha slavar. Köpa andra människor och använda de som sina slavar. Men nu är det inte okej. Nu så får man själv gå och arbeta för andra men då får man ju även pengar för det!


2. Ja det kan de ! Eftersom de författare som skrev böcker för länge sedan skrev ju oftast om hur miljön och omgivningen såg ut just då. Det kan berätta om saker som hänt och hur det har förändrats!


4. Det är klart att vi har! Allt ät nyttigt att läsa om. Men klassiker kan vara bra att läsa eftersom man får veta hur det såg ut förr, hur det behandlade andra människor, hur det såg ut i husen osv. 


6. Jag tror inte att vi upplever texterna på samma sätt. De som läste texterna då levde ju själva i de miljöerna och de kunde nog förstå allting på ett annorlunda sätt mot vad vi kan. Eftersom att våran livsstil har förändrats så sjukt mycket. Tex med teknologin! 


9. Kvinnor och flickor höll på med mat och städa och så är det likadant nu för det mesta. Kvinnorna skulle även också ta hand om barnen, men det tycker jag att båda föräldrarna gör nu. Männen skulle väl kanske ut och jobba det tunga arbetet som ut i skogen, jaga och ta hand om djuren i ladugården. När barnen växte upp fick nog även de också hjälpa till med sysslor. 

Fundera och analysera

2. Tack vare klassiker får vi en inblick i hur folk levde förr i tiden, hur de tänkte och tyckte. Vi får även reda på hur författaren såg på saken. Om man skulle behandla en annan människa så idag skulle det få konsekvenser; till skillnad från då.

4. Ja, jag tycker vi har nytta av att läsa klassiker! Klassiker i sig är mycket bra böcker, därav är dem klassiker. Vi får inte bara underhållning från att läsa dem, utan också kunskap. Vi får leva oss in i hur det var att vara någon annan, exempelvis en svart fattig slav som får kämpa från dag till dag. Klassiker lär oss om våran kultur - hur vi levde, såg på saker, talade och såg ut m.m. Jag tycker också att det är allmänbildning att känna till vissa klassiker.

5. Jag blir irriterad över hur naiva alla människorna var. Sättet dem vita behandlade dem svarta på, hur de såg ner på dem, som om de inte ens var människor! Det var inte många år sedan de ens fick gå på samma skolor som oss vita. I Onkel Toms stuga blev jag riktigt irriterad över hur Marie vägrar låta Dadda åka hem till sin make och barn igen, bara för att hon själv är rik och självisk, och att Dadda är fattig och svart.

6. Förr var böckerna aktuella och nyskapande. Böckerna informerade läsaren om hur det faktiskt var, och vad som hände runt omkring dem. Läste man böckerna på den tiden hade man egna tankar om saken - för eller mot. Nu är dem mesta emot tex negerslaveriet, som många människor stöttade förr. Nu vet vi hur det var på den tiden genom internet och TV, så böckerna påverkar oss kanske inte lika mycket som de som läste dem förut.

9. I texterna framstår det tydligt att det är männen som ska arbeta och tjäna pengar. Kvinnorna skall stanna hemma, föda barn, städa och laga mat. De ska helt enkelt vara pigor. Dagens syn på vad män och kvinnor ska göra varierar från land till land, och från person till person. I Sverige är det en självklarhet att män och kvinnor ska vara jämställda, och att både pojkar och flickor ska få utbildning. Men i vissa länder är tanken på att flickor ska få utbildning skrattretande. I exempelvis USA är det "standard" att kvinnorna slutar på jobbet när de gifter sig, och blir hemmafruar. Det anses fortfarande "OK" för män att se ner på kvinnor, och hantera dem som objekt snarare än människor.